Glad andra advent och äventyrssemester med syskonen

Hejsan och glad andra advent! Här kommer andra delen i serien om highlights 2020 som jag inte skrivit om på bloggen förut. Den här söndagen tänkte jag berätta lite om den första semesterveckan när jag och mina syskon Amanda och Anton åkte till Åre och hittade på massa kul! Jag har redan publicerat en bildbomb från vår vecka i det här inlägget. Men vill ägna lite fler ord och bilder åt cykeldagen vi hade.

För något år sedan gav jag mina syskon i julklapp presentkort att cykla mountainbike med mig. Ni vet när man tycker något är riktigt kul så vill man visa och introducera det för andra också! Med en vecka i Åre så var det som upplagt för dem att prova MTB. Så jag tog med båda mina cyklar till Åre, sen hyrde vi en till Anton. Vi åkte upp till Björnen där de har byggt en hel del nya stigar som är lättcyklade och vackra.

Vi cyklade runt och testade pumptracken och sen stigarna de byggt, det slutade med att vi körde alla minst en gång. Vi lunchade utanför någon stängd restaurang innan vi körde etapp 2.

Vi hade blivit tipsade av cykeluthyrarna att det var fint att cykla till en gammal liten gruvby några kilometer bort. Så dit begav vi oss. Dit bort var det grusväg och när vi kom fram började det regna, så det passade bra att gå in i caféet och fika lite innan vi rullade tillbaka. Väl tillbaka i Björnen kände vi oss nöjda för dagen med cykling.

Det var riktigt roligt att cykla MTB med mina syskon på flowiga stigar. De uppskattade också cyklingen så jag hoppas att vi får tillfälle att cykla tillsammans igen snart!

Nästa vecka ska jag berätta lite om när jag cyklade med en annan familjemedlem.

Hej så länge!

/Johanna

Glad första advent och en tillbakablick till midsommar

Idag är det första advent och jul börjar verkligen närma sig! Jag har inte varit så aktiv på bloggen senaste tiden och det är några cykelhändelser från tidigare i år som jag inte skrivit om men som jag tänkte dela med mig av nu. Jag kommer skriva ett blogginlägg varje adventssöndag med start idag.

Nu när det är riktigt mörkt ute så tänkte jag berätta lite om midsommar när det var lite ljusare. I min värld innehåller en perfekt midsommar cykling på en fin ny stig tillsammans med andra och sen god mat på kvällen. Gärna i sol alltsammans. Förra året prickade vi in allt det, och så även i år!

I år åkte vi till Robertsfors, Alex, Isak och jag, med cyklarna på taket. Där hade jag fått nys om att det fanns en led längs Rickleån som hette Flottarstigen som de nyligen röjt från fallna träd.

Stigen var riktigt fin och man såg Rickleån nästan helatiden. Myggen var med oss när det blev skuggigt och blött, men solen nådde oss också. Vi cyklade upp till Överklintens kvarn där vi åt vår medhavda lunch. Caféet var tyvärr stängt.

På väg tillbaka cyklade vi lite på vägen då den allra nordligaste biten av stigen var lite svårcyklad bitvis. Ner på stigen igen och tillbaka till Robertsfors där vi åt glass i parken innan hemfärd till Umeå.

Väl hemma igen packade Alex och jag om och åkte iväg igen, denna gång utan cyklarna. Vi åkte till en liten sjö utanför Umeå där Alex har årsfiskekort. Tältet var med, veden var med, Muurikkan var med och vår trerätters middag var med!

Det var helt vindstilla, soligt OCH myggfritt. Helt otroligt! Vi åt förrätt, huvudrätt och efterrätt som förberetts dagen innan men som nu grillades varm. Sen fiskade Alex och jag badade.

Dagen efter badade vi mer, fiskade mer och åt mer utemat. Jag testade även Alex flytring (men glömde ta på mig flytvästen). Efter lunch styrde vi hemåt igen. En midsommar helt i min smak!

Nästa vecka berättar jag om ett annat cykelsällskap under semestern. Trevlig advent så länge!

/Johanna

Spontanköpet som var planerat

Ända sedan jag började cykla MTB för ganska exakt tre år sedan så tänkte jag att jag nog kommer vilja ha en annan cykel än den jag då precis hade köpt. Det låter kanske konstigt, men jag hade då köpt en hardtail, alltså en MTB med endast dämpning fram. Jag var supernöjd med den då, men tänkte ändå att om jag tycker det här är kul kommer jag nog vilja ha en heldämpad om några år.


I våras var jag där. Varje gång jag cyklade på min hardtail tänkte jag på vad jag ville ha på min nästa cykel. Singelklinga, dropperpost, heldämpad, låg vikt, något mindre ramstorlek. Jag började kolla runt på begagnatmarknaden och även bland nya hojar för att ringa in vad jag skulle köpa nästa år.

Det blev många timmar av research och tillslut hade jag bestämt mig för vad jag ville ha. Den hade allt jag tidigare tänkt på. Sen vips var den beställd och några veckor senare stod den hemma. Det gick kanske lite snabbare än jag tänkt mig, men samtidigt hade jag tänkt på den i något år och nu slog jag till och det kändes helt rätt.



Hur den var att cykla på? Helt obeskrivligt underbar! Jag hade aldrig tidigare cyklat på en heldämpad cykel, inte mer än några meter. Men hjälp vilken skillnad det var! Så mycket bekvämare och snabbare. Storleken var perfekt och jag älskar droppern nåt enormt. Den är så nära perfekt det går och det krävdes noll incykling. Den kändes helt rätt från första cykelturen.


Jag tyckte tidigare att mountainbike var roligt, men det blev en ny nivå på roligheter med heldämpad cykel, helt klart! Nu känner jag mig helt lycklig efter varje cykeltur och vill bara ha mer direkt efteråt. Tur det är mycket fin höstcykling kvar!

Idag efter jobbet drog jag ut i I20-skogen här i Umeå. Den ligger bara nån minut från jobbet. Det är ett virrvarr av stigar och jag hittar knappt där inne. Idag upptäckte jag orange slinga och blev helt förälskad i den. Tror den är rätt ny och är härligt flowig och ganska lång. Jag är inte riktigt säker på var starten är, men nu hittar jag till en ny riktigt bra stig där det garanterat blir mer cykling i höst!


/Johanna

Slutet på Festive 500 och 2019

Igår vid lunchtid fullföljde jag utmaningen Rapha Festive 500, som alltså innebar att man skulle cykla 500 km mellan julafton och nyårsafton (åtta dagar). Jag cyklade totalt 502,8 km och det tog mig 32,8 timmar. Med en genomsnittshastighet på 15,5 km/h så utförde jag nog detta bland de långsammaste. Men de flesta som deltog i utmaningen hade nog inte snö och is heller. Det är ju trots allt en internationell utmaning.

Innan jag sammanfattar hela upplevelsen så kommer här lite mer detaljer kring de två sista dagarna:

Dag 7

Jag hade sett på vädret att det skulle bli plusgrader och sol, så jag bestämde mig för att köra en ordentlig långrunda. I och med detta skulle jag inte behöva vara ute i massor av timmar på nyårsafton och sen bli trött lite för tidigt.

Jag valde att köra Vännäsrundan, som jag kört sommartid flera gånger, för jag hade för mig att den var ungefär 8 mil, vilket skulle bli rätt lagom. Jag tog lite sovmorgon och kom ut lagom till solen, vilket var härligt! Det var isigt och halt på vägarna som vanligt och lite motvind, men det gick fint.

Framme i Vännäs kändes det som att energipåfyllning skulle vara en bra idé, så jag gick in på en av mataffärerna och köpte från salladsbaren. När jag tagit ett steg utanför affären insåg jag att jag direkt skulle börja frysa om jag åt utomhus, så jag stod i entrén vid pantmaskinen och slevade i mig lunchen. Sen bytte jag handskar till ett par torra och cyklade vidare. Det var en riktigt fin runda i behaglig temperatur som tillslut blev 8,2 mil och jag var riktigt nöjd!

Dag 8

Sista dagen och jag gav mig iväg vid 8.30 med siktet inställt på att cykla 46 km som jag hade kvar. Jag valde en av mina sommarrundor som jag tror många kallar Bussjörundan. Tog en liten avstickare ner till Norrmjöle havsbad och tittade och lyssnade på de små vågorna och bara stannade och njöt av att jag skulle klara utmaningen. Ville kanske inte riktigt att den skulle vara över. Men såg ändå fram emot att gå i mål.

Trots avstickaren var jag tvungen att ta en liten extra loop precis i slutet för att få de sista kilometrarna, som sen blev lite längre än nödvändigt. Jag rullade in hemma efter 48 km och en tre timmar lång runda. Väldigt nöjd och glad! Sen blev det målfoto, dusch och lunch. Resten av dagen var lugn innan vi firade in det nya året med vänner. Ett mycket bra avslut på 2019!

Sammanfattning

Utmaningen Rapha Festive 500 har gått riktigt bra måste jag säga. Kroppen har känts bra, förutom lite ont i ett knä från dag 5 som jag behandlat med värme och Voltarén. Annars har jag inte känt mig sliten alls egentligen. Men jag har ju inte cyklat så fort heller.

Jag har både frusit och svettats. Tigerbalsam på tårna var det som räddade upp de kallaste dagarna. Kylan har annars varit ett mindre problem än jag föreställde mig. Det går att cykla bekvämt på vintern också. Tricket för mig har varit att inte stanna för länge, utan vara i rörelse så mycket som möjligt. Att ha med sig torra vantar att byta till mitt i passet var ett vinnande koncept!

Jag är verkligen glad att jag hade några långpass i kroppen innan, mest för att jag lärt mig hur jag ska klä mig i olika temperaturer, men också för att räkna ut vad jag behövde ha med mig och inte, både vad gäller mat, vätska och kläder.

Jag känner att jag haft väldigt tur med vädret. Jag har cyklat i underkylt regn två gånger, vilket inte alls var något problem. Snö en gång, det var lite trögt och slirigt. Ett pass var det lite motvind, annars har jag haft vindstilla och sid- eller medvind. Halt har det varit exakt varje dag, men det har gått bra. Jag har klarat mig från väldigt låga temperaturer och snöstorm i alla fall!

Den här utmaningen har varit precis vad jag behövde i form av mental återhämtning, lagom äventyr och egentid. Jag har lyssnat på bok eller pod kanske hälften av tiden, resten har jag bara suttit och filosoferat. Det har varit riktigt skönt att bege sig ut själv i mörkret och bara trampat på och tid att tänka och varva ner. Jag har känt mig så nöjd och lugn i hela kroppen efter varje pass.

Jag kan absolut tänka mig att göra den här utmaningen igen! Jag har verkligen njutit hela vägen och myst mig igenom mörkret och vinterlandskapet. Det jag tar med mig till nästa gång är att jag behöver ha tid, jag tror det blir lite utmattande att jobba 8 timmar och cykla 4 timmar flera dagar i rad, det skulle kännas lite stressigt. I år har det varit lyxigt att kunna vara ledig så mycket.

Cykelstatistik från 2019

Innan jag avslutar tänkte jag bara dela med mig av lite cykelrelaterad statistik jag tankat ner från min pulsklocka.

Sträcka landsväg 2007 km
Sträcka MTB 1015 km
Cykelpass ute 55 st
Cykelpass inne 11 st
Tid cykling ute 161 timmar
Tid cykling inne 16 timmar

Detta inkluderar inte all transportcykling till och från jobbet, gymmet, kompisar och mataffären. Det ska bli spännande att jämföra detta med statistik från 2020 om ett år!

Jag önskar er alla ett riktigt fint 2020 och önskar er och mig mycket cykling och äventyr! Tack för att ni läser bloggen!

/Johanna

Festive 500 fortsätter

Nu har jag cyklat sex av åtta dagar av Festive 500 och har lyckats samla ihop 372 km. Bara två dagar och 128 km kvar! Jag har hittills haft riktigt fina cykelturer som jag verkligen njutit av och jag ser fram emot de två sista dagarna och kommer njuta av dem med.

Såklart är allt inte rosaskimrande. Jag har frusit om tårna, cyklat i underkylt regn, i snö, väggat en gång och flera gånger trott att jag har haft punktering för att det gått så trögt och långsamt. Bottenrekordet får låg snitthastighet var 13,7 km/h. Det går inte fort men det går framåt. En liten sammanfattning av dag 4-6:

Dag 4

Väderprognosen för denna dag sa temperaturer ner mot -10 grader. Jag bestämde mig för att dela upp dagen på två pass för att komma in och värma mig och äta emellan, samt torka kläder. Första vändan blev 40 km fram och tillbaka längs en väldigt vacker men kuperad väg. Trots att det bara var -6 grader var jag lite orolig för tårna, men de räddades av ett av årets bästa tips: smörja in tårna med tigerbalsam för att inte frysa. Genialt! Tack Jonas för tipset!

Jag var hemma några timmar och åt, pluggade och umgicks med familjen innan det var dags för runda nummer två. Jag hade egentligen tänkt köra fram och tillbaka på samma sträcka som jag cyklade på julafton. Men i en korsning bestämde jag mig för att ta höger istället för vänster som omväxling. Det slutade med att jag körde genom stan plus en liten extra omväg hem för att få ihop tre mil. 70 km totalt denna dag och jag var riktigt nöjd. Och varm om tårna.

Dag 5

Den femte dagen testade jag en ny sträcka söderut som jag aldrig cyklat tidigare. Den gick nära havet så jag tänkte att den inte skulle vara så kuperad. Den var helt ok platt för att vara i Höga Kusten. Den vägen kommer jag köra igen till våren eller sommaren! Det var rätt svårt att klä sig för denna cykeltur, för det var -14 grader på morgonen, men prognosen sa att det skulle bli varmare ganska snabbt. Det slutade med att jag var bra klädd den första timmen, sen blev det riktigt varmt och svettigt. Men hellre det än att frysa.

Vägen var som sagt väldigt vacker (såg jag på tillbakavägen eftersom det var mörkt på väg ut). När jag vänt tillbaka mot stan igen började solen gå upp och himlen blev först rosa, sen brinnande röd. Det var riktigt häftigt! Första dagen med ganska klart väder kunde jag konstatera.

Dag 6

Idag var det dags att åka hem till Umeå igen, men eftersom tåget inte gick förrän 11.09 hann jag med 42 km cykling på morgonen i underkylt regn och lägsta noterade hastigheten hittills. 13,7 km/h är verkligen inget att skryta om. Men jag klarade mig utan att halka omkull och jag blev utstirrad av en ko.

Väl tillbaka i Umeå blev jag hämtad av Alex från tåget. Vi åt lunch och sen hängde han med på dagens andra runda. Det gjorde mig så himla glad och det var riktigt kul att cykla tillsammans igen! Det är en viss skillnad i snöröjning av cykelbanor och antal höjdmeter på cykelrundorna i Umeå och Övik. Väl underhållna cykelbanor och platt terräng gjorde att förmiddagens långsamma runda vägdes upp av utmaningens hittills snabbaste. Snitthastighet på 16,8 km/h! Det är heller inget att skryta om, men ändå.

Imorgon tänkte jag ta en tur till Vännäs. Om jag inte minns fel så blir det ca 80 km. Sen är det bara finalen på nyårsafton kvar! Vi hörs efter målgång igen.

/Johanna

Translate »