Nu börjar min semester lida mot sitt slut och jag kan se tillbaka på fyra riktigt sköna veckor av ledighet. Nu börjar jag bli redo för höst igen med allt vad det innebär. Jag vill berätta om lite cykling vi haft för oss under semestern i fjällen.
Kittelfjäll
Vi körde bilen inåt landet och första anhalten var Kittelfjäll. Efter en dags fiske testade vi cyklarna i Gratonskalet med start i Grönfjäll. Det blev en del styrande och bärande av cyklarna på väg upp, men sen kunde vi trampa på mer med färre inslag av fötterna i backen.
Det kändes som om regnet hängde i luften hela tiden och vi satte oss i ett dike och lunchade för att slippa vinden. På väg tillbaka chansade vi och tog skoterspåret istället för den besvärliga branta och stökiga stigen ner. Det var blött men för det mesta cykelbart. Sammanfattningsvis en vacker bike-and-hike-tur där vi slapp regn men blev blöta om fötterna ändå.
Den första cykeldagen följdes av tre dagars väldigt vacker vandring, först upp på Kittelfjällets kam, sedan två dagars vandring till Marsliden som var nästa anhalt. Alex tog bilen och fiskade medan jag vandrade. När jag kom fram behövde jag en vilodag innan det var dags att cykla igen.
Marsliden
I Marsliden försökte jag hitta nån bra stig att cykla på men gick på en ordentlig nit där då det var snårigt och eländigt med tusen mygg som höll på att äta upp mig i panik. Jag vände och slängde mig upp cykeln så fort jag kom ut på grusvägen igen och bestämde att det inte blir mer stig på den turen.
Det slutade med att jag cyklade fem mil skogsbilväg och grusväg inklusive ett stopp för hamburgare vid ett vattenfall. Jag hittade också en fin grushög i slutet av en väg som jag cyklade upp på och beskådade utsikten. På väg tillbaka började det regna och grusvägens fina partiklar skvätte upp med vattnet och fastnade på mig och cykeln. Jag hade prickar överallt och en cykeltvätt och dusch var på sin plats.
Stekenjokk
Nästa anhalt på resan var Stekenjokk som vi hört så mycket om. Det var verkligen häftigt att köra bil upp på kalfjället där vi slog läger. Vi hade hört från olika håll att där skulle det vara bra cykling och jag hade fått den här lilla guiden.
Samma dag som vi kom till Stekenjokk bytte vi om och tog ner cyklarna från biltaket och begav oss av på första rundan som skulle vara lite kortare. Slingan började intill den gamla gruvdammen. Jeepvägen gick sedan uppåt på fjället. Lutningen var behaglig och gick bra. Stigen/jeepvägen var även den riktigt bra att cykla på. Inte grusvägskänsla och inte heller omöjligt stenstök. Lagom helt enkelt.
Vi träffade ett äldre par från Boden som cyklade samma slinga som vi. Vi cyklade ungefär lika snabbt så vi hade trevligt tillsammans under dagen. Det var en del vattendrag att ta sig över. I början försökte jag hoppa mellan stenar, och cykla efter lite pepp. När fötterna blivit blöta efter ett tappert försök med cykling över så gick jag med cykeln över resterande vattendrag. Det var tillräckligt varmt för att jag inte behövde frysa.
Sista kilometern på fjället gick det nerför en stig. Jag hade svårt att hitta flyt bitvis, men det var ändå fint och härligt. Utsikten under hela turen var magisk med fjällen framför en. Väl ute på vägen igen cyklade vi tillbaka till parkeringen.
Nästa dag var det cykling igen. Alex ville fiska så han följde med en bit upp och susade sen ner efter en lunchpaus. 45 minuter upp, 12 minuter ner. Samma väg. Även denna dag var stigningen hanterbar, inte blodigt brant och bra jeepväg som det gick att cykla på. I beskrivningen om denna slinga hade det stått att det var en av de mest spektakulära och jag kan inte annat än att hålla med.
Utsikterna var så vackra och vädret var perfekt – soligt och varmt med vind som svalkade och höll myggen borta. Bland det bästa jag vet med cykling är att man faktiskt kan ta sig nånstans och får se lite olika vyer eftersom man tar sig fram snabbare än om man vandrar. 10 km/h i snitt låter kanske inte så fort, men i jämförelse med 2,6 km/h som jag hade på vandringen mellan Kittelfjäll och Marsliden så går det undan.
Utförskörningen var belöningen efter alla höjdmeter uppför och att vara ensam där uppe på fjället gjorde känslan och upplevelsen ännu större. Tillslut var jag nere vid slingans slut, vid vägen en bit från Klimpfjäll och jag påbörjade dagens sista etapp – 20 km och 300 höjdmeter på asfalt tillbaka till parkeringen. Det gick bra trots solstek och flugor. Efteråt blev det after bike med sen lunch i campingstolen bakom bilen i skuggan av bagageluckan. Höjden av lyx där och då.
Lärdomar och tips
Det här var första gången jag cyklade i fjällen och jag har dragit en del lärdomar som jag bakat om till tips för mig och andra inför fjällcykling.
- Läs på noga om var man cyklar och hur stigen är
- Smörj in med solkräm OCH myggmedel
- Räkna med att bli blöt om fötterna, kan vara skönt att ha med torra sockar
- Ta med tillräckligt med vatten och snacks
- Ta med extrakläder om vädret slår om eller till lunchpausen
- Ta med extra slang, pump och verktyg
- Ha inte bråttom
- Ta mycket bilder
Med en del lärdomar från mina första cykelturer i fjällen kan jag säga att det kommer bli mer av det här. Kanske inte i år, men förhoppningsvis är livet långt!
Tack fjällen!
/Johanna