Hej och god fortsättning!
Nu har vi varit i Kanada i drygt en vecka och har just blivit av med jetlagen. De första dagarna var vi i Vancouver och kikade runt. Vi åt ute, shoppade, promenerade i en park, kollade in Vancouver Aquarium och var på en 4D-bio som visade drönarbilder från hela Kanada. Det var verkligen coolt!
Sen bar det äntligen av mot bergen. Det var skönt att lämna de åtta plusgraderna i storstan och köra österut och högre upp. Vi körde på juldagen – dagen då kanadensarna firar jul, så det var knappt nån trafik och väldigt bra väder så den sex timmar långa körningen gick fint.
Vår första skidåkardestination på den här resan var Revelstoke, en liten skidort känd för sitt puder och skogsåkning. Vi var där i fyra dagar och åkte hela dagarna och badade hot tub på kvällarna. De två första dagarna var det rätt dimmigt uppe på toppen och man såg nästan inga konturer längst upp, utan vi fick åka försiktigt ner en bit med mjuka knän tills man kunde se lite mer.
Dag tre var det lite soligt på morgonen på toppen och utsikten var så häftig – av det man kunde se som stack upp ovan molnen! Högsta liften gick upp till strax under 3000 meter över havet och temperaturskillnaden och snömängden var påtaglig jämfört med nere i byn. Väl längst upp såg vi några som promenerade upp mot bergets topp och även en orörd bit snö bredvid. Vi tänkte att där kan man ju åka ner sen, så vi började gå uppåt.
Det märkliga var att ingen åkte ner där vi tänkt åka ner, och toppen låg längre bort än vi tänkt oss. Men tillslut kom vi upp och utsikten var magisk! Det var så brant överallt så tanken slog oss – hur kommer vi ner härifrån? Jag såg en kille med en skidlärarjacka på sig som jag frågade om lättaste vägen ner. Det var tydligen där bergskammen (som ledde upp till en högre topp) var som lägst, sen var det bara att åka rakt ner tydligen. Det såg väldigt brant ut och den vägen ner hade svårighetsgraden ”double black dimond”, men det var mycket lössnö nedanför så vi tänkte att det nog skulle gå bra. Och det gjorde det. Så härlig skidåkning det var! Det var en så mäktig känsla att befinna sig där som en liten skidåkare i de stora bergen. Vi hade tur för just som vi började åka nerför drog det in lite moln så sikten högre upp blev sämre.
Inför sista dagen hade det snöat under natten och det var otroligt bra puderåkning, även om det blev mer och mer uppåkt under dagen. Jag tror aldrig jag åkt i så mycket snö förut, det hade kommit 16 cm nysnö på morgonen och det snöade resten av dagen. Det var helt fantastiskt att få avsluta i Revelstoke med en sån snödag!
När vi åkt klart för dagen körde vi vidare mot Kamloops där min kompis Sharyse bor med sin kille Tyler. Jag känner henne sen mitt utbytesår för nio år sen. Körningen tog oss tre timmar i inte de bästa förhållandena, först snömodd, sen snöslask, sen mörker och regn med dåliga lyktor på bilen. Det var så himla skönt att komma fram och sitta ner och äta middag tillsammans med Sharyse och Tyler. Idag fick vi veta att de stängt av delar av vägen vi körde för att bekämpa laviner som annars riskera att hamna på vägen. Flyt ska man ha.
Idag har vi haft vilodag och bara tagit det lugnt, handlat mat, käkat lunch ute och tvättat kläder. Ikväll ska Alex och jag laga middag och sen ska vi bada badtunna. Imorgon blir det ett nyårsparty här då det kommer över lite kompisar till Sharyse och Tyler, så vi ska spela lite spel och dricka öl typ. På nyårsdagen blir det skidåkning igen – i Sun Peaks! Det ska bli kul! Efter det styr vi kosan mot Whistler.
Gott nytt år!
/Johanna
