Juni är här och sommaren inte minst. Den här tiden på året har jag startat tre av mina fyra turer och det har varit kallare än vad det är nu. Till och med snö en gång. Under mina turer jag gjort har jag lärt mig en hel del. Oftast den hårda vägen. Inför min cykling på Nya Zeeland var jag så tacksam över att jag hade cyklat långt en gång tidigare. Med erfarenheterna från den turen kunde jag planera och göra cyklingen på Nya Zeeland ännu bättre.
En del av det jag kan om långcykling har jag läst mig till, men det allra mesta jag testat mig fram till. Jag tror inte att det finns något rätt och fel heller, utan man får prova sig fram och göra de val som känns rätt för en själv. Med det i åtanke kommer här några grejer jag har tagit med mig från mina cykelturer hittills.
Testcykla innan med alla grejer
Jag tycker det har varit jättebra att göra ett längre cykelpass innan en långtur, några veckor innan avfärd. När jag cyklat landsvägscykel har jag kört ungefär lika långt som den längsta dagsetappen. Det här är ett jättebra sätt att kolla av cykelformen också. Klarar man en ordentlig genomkörare är man fysiskt rustad och får lite självförtroende av det också. Såhär gör jag också när jag ska köra lopp, skidor, springa, simma eller cykla. En formcheck, ett ordentligt träningspass och ökat självförtroende på det.
Ska jag ha tält med mig på cykelturen kör jag det också på testpasset och gör en tvådagarstur av det. Som jag har berättat om tidigare cyklade jag till Norrköping och sov på min kompis Saras tomt i tältet innan min första cykeltur. Inför min cykling på Nya Zeeland gjorde jag faktiskt ingen testtur, eftersom det var mitt i vintern då. Jag hade dock cyklat mycket under sommaren och hösten och fick in några längre pass innan snön kom.
Vikten på grejerna spelar roll
Det är en självklarhet för de som cyklar etapplopp och i allmänhet är på elitnivå. För motionärer spelar det mindre roll, lite extra träning brukar jag tänka. Men ska man cykla långt har vikten på grejerna faktiskt betydelse. Jag menar inte att man måste ha en cykel i kolfiber eller skippa tjocktröjan som jag gjorde på turen från Norge då det kom snö. Jag menar mer att man kan undvika att ta med sig för många böcker och fundera igenom packningen ordentligt så att bara det allra nödvändigaste kommer med, inte bära för mycket mat eller för stora förpackningar schampo till exempel. Att ha vikten på grejerna i åtanke när man planerar sin packning kan göra att man sparar några kilon i slutändan och det blir lite lättare uppför backarna.
Planera rutten semi-noga
Lagom är kanske inte tillräckligt enligt mig på den här punkten. Jag älskar att planera. Och här är alla olika, hur spontan man vill vara etc. På min första tur hade jag ritat ut rutten, men inte kollat upp campingar, tältplatser eller ens planerat ungefär hur lång turen skulle bli eller hur långa dagsetapper jag tänkte ta. Det resulterade i att jag kände en liten stress på eftermiddagen när jag skulle leta tältplats och också hinna fram tills den dagen då Alex var ledig.
På Nya Zeeland hade jag en grov plan, som sen ändrades under vägen. Jag hade en app med alla campingar, en bra vägkarta och hade kollat upp lite coola grejer jag ville se sen innan. Jag hade ungefär två dagars framförhållning väl där. Det är lite enklare att vara spontan om turen är lång tycker jag. Med tält blir man dessutom extra flexibel. När jag har cyklat långturer med landsvägscykeln har jag inte haft tält med mig och därför planerat noggrannare var jag ska sova varje natt.
En annan viktig aspekt av planeringen är vägval. Om det kan man skriva hur mycket som helst. Jag tycker Google Street View är suveränt. Med det kan man kolla om vägavsnitt har mitträcke eller är grusväg till exempel. Inför min första tur kollade jag inte upp vägarna så noga och fick cykla lite grusväg. Det är rätt jobbigt med mycket packning så jag försöker undvika det nu. Dessutom blir det massa obekväma vibrationer med hårt pumpade däck. Risken för att få punktering är också större på grusväg.
En bra grej med planering och då speciellt på platser som är lite glesare befolkat, kan det vara bra att kolla upp var man kan handla mat, fylla på vattenflaskor och tälta eller bo. Ju mer man vet innan desto mer avslappnad och spontan kan man vara på själva turen. Det är min erfarenhet.
Gör det bekvämt att cykla långt
På min första tur och på Nya Zeeland cyklade jag med vanliga skor. När jag cyklat med landsvägscykeln har jag haft cykelskor, eftersom jag sen jag köpte den cykeln har haft så kallade klick-pedaler. Nu för tiden föredrar jag att cykla med cykelskor alla gånger. Det blir en jämnare belastning och man kan utnyttja fler muskler genom att man sitter fast och man kan även dra upp pedalen istället för att bara trycka. Jag tycker det är så bra att sitta fast med fötterna i pedalerna att jag alltid cyklar med cykelskor till jobbet, sommar som vinter.
Mina vintercykelskor var lätt bästa investeringen i vintras. Till en början kan det kännas lite läskigt att sitta fast med fötterna i pedalerna, men det vänjer man sig snabbt vid. Nu tycker jag också det känns säkrare att sitta fast med fötterna på MTBn, men det behövde jag också vänja mig vid.
En annan grej som är superviktigt att tänka på när man cyklar är sadeln och cykelbyxorna. Skav och ömma sittben i den regionen är inte skönt! Jag har testat. Fram till för två år sedan hade jag aldrig cyklat med riktiga cykelbyxor. Nu fattar jag inte varför. Cykelbyxor har alltså en padd mellan benen som gör det mjukare att sitta. Skaffa sådana inför långcyklingen och ha inga underkläder under!
Cykelsadeln är minst lika viktig. Den ska vara anpassad efter bredden mellan sittbenen. Bra cykelbutiker kan mäta det genom att man sätter sig på en speciell dyna och mäter. Det är inte meningen att man ska sitta på mjukdelar och få domningar. Det finns sadlar med ett hål i mitten som avlastar mjuka delar. Jag har precis köpt ny sadel med hål i som jag ska testa.
Säkerhet först
Sist men inte minst är det superviktigt med säkerhet när man cyklar. Många långfärdscyklister cyklar utan hjälm, och jag fattar verkligen inte varför. Man är ju ute i trafiken och det enda skyddet man kan ha som cyklist ska sitta på huvudet. Punkt. När man cyklar i trafiken måste man tänka som en bilist, det vill säga göra tydliga tecken i tid, se sig om innan man svänger och se till att synas ordentligt. Lampor när det skymmer och är mörkt, och reflexer och starka färger är också bra att ha.
När jag cyklar långt ser jag till att antingen ha en gul reflexväst eller min orangea ryggsäck. Undvika svart, grått och brunt. Jag minns en träningscykeltur en vårdag i Linköping och jag hade på mig en beige jacka och cyklade förbi massa fält som ännu inte blivit gröna. Jag kände mig osynligt och rädd när jag insåg att bilarna nog hade svårt att se mig på håll.
En annan bra grej att ha när man cyklar med mycket packning är en liten sidospegel som man fäster på styret. När man cyklar med ett tungt ekipage vill man inte gärna vända sig om för då är det lätt att tappa balansen. Det är mycket bekvämare och säkrare att bara snegla i spegeln för att hålla koll på trafiken bakom. Kom bara ihåg döda vinkeln! Man ser inte allt i spegeln.
Jag köpte min på Nya Zeeland efter att ha bott hos ett par som också cyklade långt. De tyckte att jag bums skulle skaffa mig en sån spegel och följde till och med med mig till närmsta cykelaffär för att se till att jag hade en. Jag är jätteglad och tacksam att de övertalade mig!
Det finns så många aspekter av säkerhet och jag kan inte täcka in alla här, men några andra viktiga grejer är att kolla upp vad nödnumret är i landet man cyklar i, kolla över sin reseförsäkring så man är täckt hela turen, att ta med tillräckligt varma kläder, solkräm och resorb (saltbrist är inte kul, jag har testat). Ett litet reseapotek är heller inte dumt med bland annat plåster, sårtvätt och värktabletter. Jag har lite annat i mitt också, men mer om det en annan gång.
Vad jag tar med mig till Norge
En grej jag älskar med livet är att man aldrig slutar lära sig saker. Det finns hela tiden nya grejer att ta till sig och lära sig av. Egna erfarenheter är guld värda, därför tycker jag inte man ska vara rädd att prova saker själv.
Inför Norgeturen kommer jag att göra en tvådagars cykeltur och ta med mig tält, gaskök och i allmänhet testa utrustningen. Jag har inte planerat när exakt det blir, men kanske midsommarhelgen. Får se. Jag försöker spara lite vikt genom att ta bort stänkskärmarna, även fast de mest är för att slippa hålla på med dom när jag ska packa cykeln i cykelväskan. Istället för att blogga från datorn tar jag bara med telefonen och ett lätt litet tangentbord som man ansluter via bluetooth.
Jag tar inte med några böcker, utan jag läser det jag behöver från guideboken innan och fotar eller skriver ner i en anteckningsbok. Jag har också en e-reader, eller läsplatta (inte samma som surfplatta) som är liten och lätt och där man kan ha e-böcker i från biblioteket. Supersmidig grej och lätt bästa köpet 2015. Jag har läst mycket mer sedan jag köpte den och samtidigt inte betalat en spänn för skönlitteratur. Bingo bingo!
Planeringen för Norge är i fullgång. Jag började redan i vintras för jag tycker planeringen är halva nöjet. Jag älskar att kolla upp rutten, skriva packlista, komma på smarta lösningar, bocka av grejer som jag måste köpa och göra, träna inför långcyklingen och längta och se fram emot turen.
Jag har som sagt nyss köpt ny cykelsadel, och den ska jag prova noga på långpass innan. Om den inte passar lämnar jag tillbaka den och provar en ny. Det måste kännas perfekt, näst intill. Självklart kommer jag cykla med cykelbyxor. Bodyglide (typ vaselin) är också med för att minska risken för skav i ändan.
Jag har också bestämt mig för att cykla med cykelskor i Norge just för att det är så himla bekvämt och man får ett effektivare rundtramp som det så fint heter på cykelspråk. Jag tar också med mig ett par lätta joggingskor att ha vid alla tillfällen jag inte cyklar. Ett par skoöverdrag kommer också med när (inte om) det regnar och blåser.
I Norge finns det flera tunnlar. Jag har bara börjat kolla på hur många och av vilken typ av tunnlar det är på min rutt. Är nog runt ett tiotal i alla fall. Jag lovar att jag ska vara jätteförsiktig i dom. Jag ska ha lysen fram och bak på cykeln, två lampor bak så bilisterna ser att jag är ett brett ekipage och inte bara smal som en cykel. Jag kommer också ha reflexväst på mig när jag cyklar. Alltid. Varje dag. Hjälm är en självklarhet. Reseapoteket är under uppbyggnad.
Jag har gjort en del förberedelser men en hel del återstår. Jag kommer berätta mer om det i ett annat inlägg, det här är redan för långt. Jag har bara gjort fyra långa cykelturer så jag har mycket kvar att lära och erfara av långcykling, så jag fortsätter att förfina, förbättra och planera.
/Johanna
Wow – detta är precis den blogg jag letat efter!!!! Vi spenderar också all vår lediga tid på cykelsadeln. I januari tillbringade vi två veckor på Teneriffa genom att cykla runt. Det kändes som ett STORT cykeläventyr för oss. Vi cyklar trekkingcyklar och för upplevelsen – dvs bor på fina hotell i bland, airbnb ibland. Det handlar inte om många mil utan häftiga upplevelser.
Har inte hunnit titta igenom din blogg – blev bara helt förälskad i det här inlägget.
Förstår att du cyklat mycket – vilket är din bästa cykeltur? (Cirka en -två veckor)
Kul att höra! Låter härligt att cykla på Teneriffa, jag vill se mer av Europa från cykel. Jag håller med, antal mil är inte det viktiga, utan upplevelsen. Min absolut bästa cykeltur är Nya Zeeland. Men annars så tycker jag det var himla fint att cykla i Norge när jag bodde där, och ser verkligen fram emot cykelturen i Nordnorge i sommar. Annars finns det så mycket fint att se i Sverige, inte att förringa. Bara man kommer en bit ut på landet finns många fina guldkorn. Skulle gärna cykla mer i Västerbotten (bor i Umeå sen ett och ett halvt år tillbaka). Så att cykelsemestra i Sverige är vackert helt klart!